Hej på er alla där ute i världen. Denna bild har igentligen inte så mycket med dagens inlägg att göra mer än att Uscas min säger en hel del... :-) Det var i förrgår natt som den lilla tösen fick sig ett uppvaknande med förskräckelse. Ja, det gällde nog hela familjen. Matte och husse har ju sina givna platser i sovrummet och jag försöker att hålla på min säng, även om det inte alltid lyckas. Men denna natt var jag ensam och hade gott om utrymme att sträcka ut mig på. Usca låg och sov framför dörren som går in till klädkammaren. Mot dörren in till klädkammaren står det ett kompostgaller lutat. Som ni säkert alla förstår sprattlar en hund ganska mycket i sömnen och Usca är absolut inte något undantag. Så mitt i natten vaknar halva huset av en smäll! Usca har sprattlat så till den grad att hon drar ner kompostgallret och välter det över sig. Sömndrucken och livrädd försöker hon kravla sig fram, vilket medför ännu mer ljud och en ännu räddare vulp... Väl fri från gallret slänger hon sig ner i min säng och kastar sig ner bakom min bak. Väl på plats säger hon: Åhh, vad gott nu kan jag fortsätta sova... och lämnar mig yrvaken och uppträngd i ett hörn. Vid det här laget har matte och husse också vaknat. Eftersom jag blev så bryskt väckt blev även jag förskräckt och det tog ett tag innan jag lugnade ner mig. Matte var snäll nog att vid halv fyra på natten ta ut både mig och Usca på en liten kissesväng så att vi blev av med lite adrenalin... attans pestråtta och störa oss så. Det hela slutade i alla fall med att jag ockuperade mattes fotända och vulpen intog min säng. Men men den som väntar på något gott... hämden ska bli ljuv, något måste jag ju hitta på för att bibehålla min ställning som husets härskarinna.... Jag bidar min tid...
Nospussar och tasskramar till alla!!!
1 kommentar:
Men lilla vän. Jag ska lära dig hur man ska hantera kompostgaller. Det gäller att attackera hårt, så att de välter, men planerat. Då slipper man bli skraj för dem. Jag lovar att det funkar. Ska visa dig så snart vi träffas. Annars kan man försöka tugga sig igenom dem, fast jag vet inte om jag kan rekommendera det. Lyckades aldrig ta mig igenom gallret, trots väldigt idogt tuggande. Jag har dock lyckats forcera ihopsatta galler ett flertal gånger. Sen gav Husse och Matte upp och tog bort gallrena.
Ska bli trevligt att ses snart! Hoppas att du ger Matte Annelie en rejäl match i ringen! Det tänker jag göra med min Matte.
Nospussar!
Skicka en kommentar