Jag får ju fortfarande tävla om mattes och husses uppmärksamhet, men det är nog nästan enda nackdelen nu som jag ser det. Jag får ha mina leksaker ifred, och monstret får inte ta mina tuggben och jag får kela rätt mycket ändå.
Jag gör vad jag kan för att se till att han håller sig på mattan men alltimellanåt tar han husse eller matte som stöd och då törs han minsann säga både det ena och andra. Men så fort vi blir ensamma igen, då är det jag som bestämmer till 100%!
Jag passar numer på i alla lägen jag bara kommer åt att trycka till den lille lite extra, även om han sitter i mattes knä, så kan jag göra detsamma.... :-) Min matte!
Det bästa var när jag för första gången på riktigt allvar insåg vad valpar kan vara bra till.... levande byten att jaga!!!!!!!!!!! Jag befann mig i sängen och Calle kravlar runt i min biabädd! Då sa det AHA!!! och jag hoppade ner på honom och tryckte ner honom och jupp!!! den piper!!! :-)
Han är min allra egnaste pipleksak!!!! Många tasskramar och nospussar till alla!!! Nu ska jag ta en sväng till med vulpen... :-)
1 kommentar:
Jobba på med det lilla monstret Usca, till slut är det nog besegrat. Kom ihåg att du är en Hoffetik och har mycket att leva upp till, hälsar Vessla.
Skicka en kommentar