.... vet fortfarande inte...

Jag har fortfarande inte bestämt mig... Calle är ett klart störande moment här hemma. Jag är van vid att få all uppmärksamhet och här kommer en sådan där liten råtta och tror att jag ska tycka om honom...

Men nog är han söt... och lite bättre har det varit idag... Vi har i alla fall vidgat Calles värld lite till idag. Igår var vi ute i stallet och hälsade på Spaena och Thokkadis. Han reagerade inte mycket först när han stod på 10 meters håll, men när han kom nära och insåg hur stora hästarna egentligen är var han inte så katig längre... Jag ler och tänker på hur jag själv var... och fortfarande är... hästar är läskiga saker... :-)

Nu på kvällen var vi ute på hundklubben och träffade nästan alla som är med i vår studiecirkel. Calle passade på att hälsa på massor av hundar, de såg allt lite konstiga ut... inte alls som alla hoffar Calle är van vid, det är ju labbar, rottisar, schäfrar och många många flera. Kul hade vi i alla fall. Jag passade på att busa runt med Brandon, en rottishanne som också tycker om att busa runt i snön.

Nu ska jag åter försöka få upp dörren till sovrummet och se om jag inte kan få smita upp i sängen och lägga mig ensam ett tag.... Det är rätt gott att rymma ibland...

Stora nospussar och tasskramar till er!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hemkomst!

Nu har matte och husse minsann ställt till det för mig... Inte nog med att jag fick sitta i bilen halva dagen, de kommer hemdragandes med en sådan där liten sak! De hade lovat mig en alldeles egen pipleksak, men de sa attans inget om att det var en livs levande näbbgädda!!!! Han biter ju tillbaka!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


Väl uppe i Stockholm blev jag som sagt var lämnad i bilen, men jag vet nog vad som hände där inne... matte glömde sin kamera framme igen... Dagen till ära passade Äventyr på att ge sin matte Tinka en ordentlig Alla hjärtans dag-kram, om inte annat för att visa Hej, kommer du ihåg mig??? :-) Jag tänkte att alla som inte vet hur stora en hoffehane blir, kan ju förfasas över länden när han ställer sig på två ben... bör väl sägas att Tinka dock inte är 2 meter lång... jag inväntar bara min chans att få sätta honom på plats... ja, Calle alltså, och innan han har vuxit till sig alldeles för mycket...

Calle tog chansen till ett rejält sista bus med Äventyr innan det var dags att sätta oss i bilen och vända hem mot Örebro. Efter att ha pipit ett par kilometer i husses knä åkte han i alla fall ner på golvet. Inte nog med att han fick vara lös i bilen, han skulle till och med få sitta i husses knä... Men det var ju tur att golvet verkade som en bättre plats, tyst blev han i alla fall och somna gjorde han.

Väl hemma försökte han med både det ena och det andra för att få mig att tycka att han var söt, men inte går jag på det inte... hur mycket han än kan vika benen åt fel håll!

Sen har han mage att krypa upp i min korg och ta plat, ja, han kröp kanske inte i självmant, husse hjälpte nog till lite... det är tur att husse har roliga leksaker och ger mig mat, för annars hade jag nog inte tyckt om honom längre...

mmm det kommer att ta lång tid innan jag tycker att det här var en bra idé!!!!!!

Så ha medkänsla för mig och tyck synd om mig... jag behöver det verkligen!!!
Nospussar och Tasskramar till alla som orkar höra min klagan!!!!

Idag vill jag påminna matte och husse om att jag faktiskt fyller 2 år!!! Även om vi gjorde roliga saker uppe i Ånnaboda igår, är det idag som är den stora dagen! Matte har förvisso förvarnat om att mitt kalas kommer lite senare på grund av att jag löper... gnurf... är inte riktigt nöjd med det... Jag vill ha paket och tårta!!!!!

Hjälp mig bearbeta matte och husse så att jag får det jag förtjänar idag!!!! :-)

Nospussar och tasskramar till alla!!!

En egen pipleksak......

Jag har ett tag nu förstått att matte och husse har planerat något, men jag har inte riktigt klurat ut vad det är.... och jag vill lova att jag funderat en hel del...

Jag ska i alla fall börja med att berätta att Mattes mamma och pappa kom på besök och då släpades jag ut i skogen på en långprommenad. Vi åkte ut till stallet och tog sedan vi svängen över elgatan och jag tror att matte och husse glömt att det faktiskt har snöat en hel del. :-) Men jag hade kul i alla fall. Jag passade på att undersöka min omgivning och se jag hittade en jättkonstig sak, den var jätteläskig....


Husse förklarade för mig att det var en älgs sovplats. Den luktade konstigt och det tog ett bra tag innan jag vågade mig fram till den. Det luktade så gott, och det fanns till och med älgpäls kvar i snön!

Som jag sa, matte och husse hade nog glömt det där med snö... det var lite svårt för dem att gå, men halvvägs kom vi i alla fall upp på en väg som var plogad, och då blev det ju lite lättare! :-)

Medans vi väntade på att Marie skulle bli klar i stallet passade husse på att träna lite med mig. Han kastade in min favoritleksak i ett cementrör och jag sprang med full fart in i röret och ut på andra sidan, en jätterolig lek!

Sen kommer vi ju till det där som matte och husse planerar... vi har två gånger åkt till Stockholm och hälsat på Tinka, bara det är ju en ny företeelse... och jag lyckades få se glimtar ur kameran som gjorde att jag kunnat lista ut vad som är på väg hem.... EN ALLDELES EGEN PIPLEKSAK!!!

Jag har inte bestämt mig helt och hållet än om jag tycker det är en bra idé, men jag tror allt att det kommer att bli bra! Så nu vill jag avslöja mattes och husses planer och officiellt presentera Lintrollets Carl Carlsson!

Eftersom jag är mattes hund kanske jag kan acceptera att husse också vill ha en egen...




Och nog är han rätt söt...

Eftersom han och en av systrarna är de två glupskaste krabaterna i valphagen, tar Tinka upp dem ett litet tag så att de andra valparna hinner få i sig också!


Och precis som jag kommer ihåg från det att jag var liten, efter maten är man trött och behöver vila...

För att sedan orka med äventyr utomhus med mamma Lilla Xi!

Fullt med snö var det och jag kan tänka mig att det var kallt om både kropp och tassar... :-)

Och nog ska jag kunna tycka om den här lilla saken! Han är ju faktiskt väldigt söt... Det är dags för mig att börja planera för allt jag ska kunna lära honom... Geisha lärde ju mig massor av bus och nog ska jag kunna föra det vidare, plus en massa annat jag lärt mig under åren... Jag håller tassar och morrhår för att tiden går fort fram till den 14 februari, för då kommer min alldeles egna pipleksak hem, och husse får nog förhandla med mig innan jag lämnar honom ifrån mig!!!!

NOSPUSSAR OCH TASSKRAMAR!!!

Vinterlek i hagen!

Igår var jag med matte och husse till stallet och hälsade på hästarna för första gången på jättelänge. De har lite problem med en skabbräv där ute, han springer lite för nära gården för att det ska vara helt tryggt för mig och andra hundar att vara där. Jag vet att de försöker jaga räven men de har inte fått tag på den ännu, men matte och husse resonerade som så att risken för att jag ska få rävskabb är jätteliten nu när det är så här kallt, så jag fick följa med i alla fall.



Jag gick raka vägen in bland hästarna och hälsade på dem ordentligt, måste ju se om de fortfarande känner igen mig... och det gjorde de... de välkomnade mig tillbaka och tyckte att jag kunde hålla mig på andra sidan staketet.... :-)


Thokkadis är nyfiken som alltid, och det har inte förändrats nu när det är -20 grader och fullt med snö överallt.


Matte gjorde ett tappert försök att få det till att se ut som om vi faktiskt gjorde någon nytta... och som sagt, ett tappert försök men jag vet nog allt vad vi gjorde igentligen... :-)

Vi tokbusade i snön!!! Träningen har fått ligga lite på is nu när det har varit så kallt. Om vi ska vara helt ärliga har vi inte gjort så mycket nytta sen innan jul, men vem bryr sig, jag får motionsträning i alla fall.

Den där attans repknuten är ju det absolut roligaste som finns, vilket gör att jag springer och springer som den tokan jag är!

Matte pratade med extramatte Marie idag, och i morgon flyger hon hemåt från Indialand. Jag skulle vilja vara med uppe på Arlanda när Marie och co landar och kliver ut i Sverigekylan för första gången sedan sen 13 december... hahahaha snacka om svinkallt. Matte säger att de har fått en lite förvarning, för tydligen är det bara 15 grader i Dehli, där de är just nu, men jag tror de kommer att få en chock i alla fall.... haha

Nu ska jag kräva mat av husse och matte, så ni får ha en fortsatt bra kväll och många många nospussar och tasskramar!!!!

Miljöträning!

Matte och husse hittar på så där konstiga saker ibland. Som igår... husse bestämde sig för att jag behövde miljötränas... han påstår att jag är odräglig... eftersom jag inte fått någon ordentlig träning nu på flera veckor! Och det ska han säga, det är ju han och matte som inte har sysselsatt mig... att jag ligger i sängen och latar mig eller klättrar på matte och husse för att få 100% uppmärksamhet, det spelar väl ingen roll... Jag är ju helt oskyldig...

... i alla fall om jag själv får säga det. Hur eller hur, husse drog iväg med mig på eftermiddagen, och till att börja med ska jag berätta att det var attans kallt ute, minus 20 grader!!! Bara det säger ju en del om husses tilltag... Så han släpar iväg med mig, till en platskur bredvid vägen och sen kommer en stor, lång lila sak som han tror att jag tänker kliva in i!!! Tyvärr har jag inte så mycket att säga till om verkar det, för på skulle vi! Husse kallade detta lila monster för buss... jag vet inte vad jag ska kalla det om inte för monster... Men väl på kunde jag konstatera att det var ju ändå rätt ok... det var lite varmare än ute och det fanns massor av sådanadär tvåbenta som jag kunde prata lite med.

När vi åkt en sväng klev vi av och jag upptäcker att vi är mitt inne i stan! Massor av bilar, människor och konstiga ljud... det här var riktigt läskigt och det tog flera minuter innan jag riktigt vågade nosa runt ordentligt. Men husse och jag gick iväg en bit och vi satte oss utanför ett stort vitt hus och se, därinnifrån kom matte!!!!! Åhhh vad jag berättade alla historier och upplevelser för henne! Matte hade precis slutat jobba och vi tog tillsammans bussen hem igen. Denna gång fick jag sitta så att jag kunde titta ut genom glasrutorna på dörren och det var bra! Nu kunde jag hålla full uppsikt och det var faktiskt riktigt roligt!

Nospussar och tasskramar till alla!!!!

VINTERLEKAR!!!!

I onsdags fick vi finbesök hemma och det var så där alldeles jättekul, det är det alltid när Pia, Björn och Vessla kommer på besök. Jag och Vessla är inte alltid helt sams och överens, men denna gång gick det över all förväntan. Och vi hade hur kul som helst!!!!!!

Björn sprang med oss i snön och jag fick hoppa och busa hur mycket som helst. Till saken ska väl sägas att det säkert låg mellan 30 och 40 cm snö där vi var. Matte hittar ju rätt bra ute i skogarna vid stallet och vi kom ut på en öppen glänta som bara var så där helt vit och slät, ja det vill säga innan vi kom dit och röjde!

Vi sprang och sprang, och jagade varandra tills vi var alldeles slut... tungorna hängde som slipsar!

När vi är ute så här, blir husse som en liten djävul med kameran i högsta hugg. Han ropar att jag ska springa hit och dit och fram och tillbaka, allt för att han ska få de bästa bilderna... Men det blir ju å andra sidan en och annan rolig bild....

... och nog ställer även Vesslan upp på en bild eller två. Jag blir riktigt avundsjuk när jag ser hennes fina teckning på bringan och i ansiktet.... hmmm ja, ja, jag har fått charm och intelligens... man kan ju inte få allt... ;-)

... även om det inte riktigt ser ut så alla gånger.... Snön som hade fallit var alldeles så där mjuk och pulvrig... hmmm kanske går att använda som ansiksmask??? Den nya skönhetsdrottningen??? Nä, just det, jag glömde, det är inte rätt teckning det heller.... :-(

Mera fart på Björn och vi efter i ett enda stort virrvarr av snö, päls och tassar.... :-) Nu lever livet igen och jag har glömt allt vad skönhetsfläckar heter!

Även om matte ansåg att jag och tvättbjörnar fått något gemensamt så måste jag ändå säga att lite söt är jag nog i alla fall.

Nyårsafton var matte och husse hos Helene och Patrik i Norrköping medans jag fick vara hemma hos mormor och morfar. Jag tycker inte att det är så där jättekul med det vinande ljudet från raketer, så matte och husse ville att jag skulle få lugn och ro och då bar det minsann av till Västervik igen. Matte och husse slöt upp på fredagskvällen, men då var det minsann inte så mycket fart på dem!!!! Men det var en tillfällig svacka bara...

Även här passade vi på att leka och busa loss i snön! Det enda problemet är att även om det är kallt och snön är i form av puder.... den fastnar i mina tassar och det är otroligt irriterande!!!!!

Husse passade minsann på med kameran och nog sitter jag där med tassen i galen tunna!!!

Nospussar och tasskramar på er!!!! Passa på att njuta av kylan och snön, för om ett par månader är den ett minne blott och då svär matte och husse över leran igen!!! :-9