Åter en härlig dag

Matte och jag har vårt favoritställe för promenader ute vid stallet. Det är jätteskönt där för vi möter inte många människor och de få vi möter verkar inte ha något emot att vi hundar är lösa. Jag misstänker att det kommer att vara annorlunda nu under våren, när fåglar och andra djur har sina ungar och likaså på hösten när jakten är igång, men just nu verkar det inte vara några problem.

Vi tog en riktig långkörare igår... ja inte så långt i vägsträcka som i tid. Matte hade som vanligt med sig kameran och vi blev ute i två timmar. Men det är gott att bara få strosa runt.

Man hittar alltid något som luktar så där extra gott. Och har man tur kan det till och med finnas något som smakar så där extra gott också... Men då brukar matte låta konstig, så där arg...

...och så får man inte pussa henne på ett tag, konstigt.

Det är verkligen inte alla dagar som solen skiner och det är snustorrt i skog och mark. Lägger man till det en vit långhårig rumpa, får man en lerig katastorf... Jag har ju svart päls, så jag kan alltid luras lite. :-)

Smutsen syns ju inte på mig. Men igår hjälpte det inte ett dugg, jag åkte i badet när vi kom hem i alla fall. Matte och husse har införskaffat sånt där pensionärsskydd för badkar... anitglidmatta... Men det är rätt skönt att stå på, jag får lite bättre balans.

Basti kom inte undan han heller... hihi. Skönt att inte vara ensam i eländet.

Basti fick för övrigt en riktig överraskning i går när vi var ute. Otålig tonåring som har är, kan han ju inte hålla sig i närheten utan ska springa före och undersöka allt först. Men det straffade sig lite när han hoppar över ett dike i full fart. Inte för att han höll på att bryta benen av sig utan för att han krockade med den hare som satt i diket. Jag vet inte vem som blev mest chockad, Basti eller haren, men av satte de i en himmelens fart. Och ni kan ju tänka er vart den jakten gick... jodå, över värsta leråkern... Matte var jättelycklig!

Ja, ni kan ju tänka er vad som händer med en vit hund på denna lerbädd....

Men Basti var i alla fall duktig och insåg sitt misstag och kom tillbaka efter ett par minuter. Och det är klart, liten Basti har inte en chans mot snabb hare...

Vi hoppas på bättre väder och nya äventyr!

Tass och nospuss!